Fotbollsanekdot och mål.

En gång för några år sedan, när jag fortfarande spelade i Staffanstorp, så spelade vi en inomhusturnering. Jag kommer inte ihåg vart det var, men det var en liten turnering någonstans i typ Veberöd, Sandby eller något liknande.
Jag kommer inte ihåg vem vi mötte, jag kommer inte ihåg hur det gick i matchen, jag kommer inte ihåg hur det gick i turneringen...men jag kommer ihåg ett par sekvenser från en match.
Jag hade bollen ute på kanten, ungefär vid mittplan. Eftersom jag var ganska ren gick jag framåt med bollen och sköt. Skott har dock aldrig varit min starka sida, så tyvärr blev det inte någon kalasträff upp i krysset den här gången heller. I mitten stod Clarre (lagkamrat) ganska ren, och hade förmodligen gjort mål om jag hade spelat bollen.
Ett par minuter senare, uppkommer ett nästan identiskt läge. Eftersom jag inte är helt dum i huvet, så drog jag helt enkelt slutsatsen att det denna gången skulle vara bättre att spela bollen. Grejen var dock att denna gången var mitt läge aningen bättre, och Clarres läge aningen sämre, vilket gjorde att det bästa alternativet förmodligen hade varit att skjuta själv.
Nu gjorde jag inte detta, och inte heller detta anfallet ledde till ett mål.

Jag är inte helt säker på varöfr jag kommer ihåg just detta. Det kan vara för att jag inte gjorde så extremt många mål (även om jag gjorde ett par mål i Veberöd också, varav ett var riktigt vackert. Debutturneringen i Veberöd, upp i krysset med vänstran från halva plan. Sen att det var i absolut sista sekunden och att vi förlorade med 3-1 gjorde mig ingen skillnad, jag var lika glad för det). Men jag vill gärna ge minnet en lite djupare mening, och säga att jag kommer ihåg det för att det stämmer in ganska klockrent på ett par andra situationer i livet. Så vi säger så; det är helt enkelt däärför jag kommer ihåg det!

--

När vi ändå är inne på fotbollsminnen... tro det eller ej, men för några år sedan gjorde jag faktiskt 1-0 (även det inomhus, och även det med vänstran) mot Landskrona BoIS i finalen i deras egna turnering. Minuten senare hade jag även ett jätteläge att göra 2-0, men passningen kom aldrig.
BoIS vände dock tyvärr till 2-1, och det är väl bara jag som kommer ihåg mitt mål. Men å andra sidan kommer jag ihåg det desto mer.
(Nej, nu försöker jag inte på något sätt skryta, jag har typ rabblat upp hälften av alla mål jag någonsin gjort nu, men jag tycker ändå de är värda att nämna haha)

--

Känns nästan som jag börjar komma igång emd träningen på allvar nu. Eller på allvar är kanske att ta i, men jag börjar komma igång i alla fall. Och det är alltid något.