Sammanfattning

Här kommer då en kort, liten årssammanfattning. Kanske sitter jag sliten och trött imorron och knåpar ihop lite till. Men just nu får det räcka så här.

Årets utländska stad: Belgrad

Årets skönaste: Studenten

Årets skönaste för stunden: Slutsignalen på Olympia

Årets mest saknade: Fotbollen

Årets mest sakande 2: Tiden. Speciellt det andra halvåret.

Årets helomvändning: Den sura lilla mytomangubben i Split som hyrde ut lägenheten

Årets påstående: "Svenskarna hade inte accepterat Zlatan om han inte var blond och blåögd" - sagt av den sura lilla mytomangubben i Split.

Årets långsammaste: Valfri kemilektion

Årets jag-fattar-fortfarande-inte-vad-fan-vi-skulle-ha-gjort-annorlunda: Projektarbetet.

Årets i särklass onödigaste: En katt-tös på KB.

Årets överreaktion: Polhems reaktioner på massmejlen

Årets man (förutom mig själv): Kung Zlatan





Jag har tagit studenten. Jag har tågluffat. Jag har skaffat ett hitte-po-jobb. Jag har skaffat ett riktigt jobb. Ett riktigt produktivt år.



Jag måste bara citera en skribent på himmelriket. Ett stycke som sammanfattar år 2007 så jävla bra. "Vi vet alla vilket fantastiskt år han lägger bakom sig när klockan passerar tolv på nyårsafton, jag behöver inte längre försvara en av världens bästa fotbollsspelare."

Back.

Nu är det slut på julledigheten. Nu ska jag bara försöka fixa lite inför ikväll, och sen ska jag faktiskt försöka sätta mig ner och skriva ihop någon snitsig årssammanfattning. Det har ändå varit ett ganska långt år, såvi får se hur bra det blir.
Men den tiden den sorgen, förhoppningsvis kommer det upp lite senare idag. Bara så ni vet.

--

Empati.

Sjukt innehållslöst inlägg.

Ojojoj...killen har varit nere och tränat ännu en gång. Satsigt värre. Nu blir det dock inte mer träning där på ett tag, eftersom jag drar till mamma över julen. Stannar dock bara några dagar, så någon gång till innan nyår kanske jag kan klämma till med.
Annars är det fan hög tid att börja löpträna på riktigt.
Jag ska fantamig ta mig in i startelvan via ren jävla råstyrka, vilja och kondition (vilket lags startelva det blir vet jag itne riktigt än, även om det lutar ganska starkt åt Kyrkheddinge).

--

Oj herregud, hur fan kunde jag glömma förlåt-låten på min radiolåtslista igår?! Aja, jag nämner den nu i alla fall.

--

Göteborgsbloggarna på Bredsida har slagit till igen. Ännu en gång har de knåpat ihop en text man faktiskt skrattar åt. De måste fan vara skåningar från början. här har ni texten.

--

Är inne i värsta zombie-perioden (ja Enes, jag snodde det uttrycket direkt från dig) nu. Samma sak varenda jävla dag. Behöver i och för sig inte vara något negativt, just nu vill man ju bara att dagarna ska flyta på så snabbt det bara går. Den skånska vintern är inte mycket att hänga i julgranen faktiskt (ha Tilina, jag kan visst då nämna något negativt om Skåne! Fast vintern i 08land är självklart mycket värre...)
Men ja, hur som helst så går tiden alldeles för snabbt. Lide det är jul på måndag.

--

"make my wish come true (irriterande Agnes-wailande), all I want for christmas...is you (ännu mer irriterande Agnes-wailande)"

--

Jag är nog fan i ett känslomässigt vakuum just nu. Jag försöker verkligen krysta ut några djupa tankar...några visa ord...men allt sånt måste grunda sig på ett känslotillstånd, och jag befinner mig fan inte i något sånt. Jag är inte överdrivet glad, jag är verkligen inte sur, jag är inte besviken...jag är bara...nöjd? Trött? Ja, något sånt i den stilen. Det känns ganska meningslöst i alla fall, så jag går nog fan och lägger mig nu.

Radio.

Det är helt jävla brutalt vad radion spelar samma låtar hela tiden. Jo, jag vet att det är ett par stycken som har konstaterat det före mig, men jag lyssnar verkligen aldrig på radio i vanliga fall, men nu är den skiten på i mer än åtta timmar varje dag på jobbet.
Vi har den obligatoriska vinnarlåten från idol, vi har självklart Magnus Ugglas nya klassiker, som måste tagit sjuuukt lång tid att skriva, eftersom man verkligen märker hur orden en gång måste ha uppfunnits just för den låten, det är ju inte alls så att han får trycka ihop alla stavelser i slutet av meningarna för att det ska gå ihop. Sen ska vi ju inte glömma Idolas sjuuukt hippiga låt, som typ ensam gjort att han blivit nominerad till rockbjörnen.
Och när vi ändå är inne på Idoler kan vi ju inte glömma drömtrions (Meningslösa Mattias, Snygg-Erik och killen som ser ut som en förvuxen 14åring) cover på All For Love (eller vad fan den nu heter egentligen).

(shit vad jag förövrigt stör mig på meningslösa covers. Covers får gärna låta hur som helst, hellre en dålig version (gränsen går dock jääävligt långt innan man kommer till Idol-Maries atombombskapning av Maneater, det är nog fan något av det värsta jag någonsin hört i TV), än en kopia av orginalet. Hörde förresten en ganska bra version av "Evighet" inne på Åhlens nu i veckan. En riktigt lugn och deppig version, och jag känner igen rösten som fan, men kan inte koppla ihop den med något namn. Får nog leta upp den på internet så fort den braiga datorn är tillbaka)

Och sen har vi ju de obligatoriska jullåtarna, främst då idol-duons coverduett (märker ni hur jävla många idolmänniskor som slår igenom?! Fan vad sjukt egentligen...), men även Mariah Careys version av samma låt samt Britneys nya julhit spelas som (försökte komma på någon rolig liknelse, men misslyckades brutalt). Vi har ju även den förvuxna 14åringens duett med drömhustösen, Charlotte Perellis (eller vem fan som gjort den?!) "Angel"-låt och Mikas "Big Girls"

Och då har jag inte ens nämnt varken Rihannas nya låt (som är galet jävla frustrerande, kom i luckan för helvete liksom!) eller den låten som lätt hade varit årets OC-låt om det fortfarande hade gått...

Jag tror inte jag har hört någon av dessa låtarna färre än 3-4 gånger om dagen i snitt. Och då räknar jag fan med de söndagarna (där jag inte lyssnar på radio överhuvudtaget)

--

Jävla, jävla facebook! Vanligtvis suger jag på datum. Men vissa datum fastnar i skallen, typ sådär julafton, nyår, min födelsedag, dagen då Malmö säkrade guldet 04 osv. Och vissa personers födelsedagar. Men så kommer jävla facebook, och ger inte en chansen att briljera med sina ovanliga kunskaper, utan de verkligen trycker upp datumet i ansiktet på dig.
Kul! Här vill man visa att man bryr sig, så finns den jävla ansiktsboken och bara mular dig med ofrivillig kunskap. Tack så jävla mycket!

Jag kom dock ihåg din födelsedag på riktigt, utan den jävla ansiktsbokens hjälp :)

--

Är Jesus och Adam syskon?!
Visst, bara för att du gör en lerfigur i typ tvåan, så kommer den ju inte att räknas som något syskon till dina framtida barn...men å andra sidan så föder människor inte lerfigurer. Hade man gjort det så vettifna om det inte hade räknats som syskon alltså. Det tål att funderas på, det tål att funderas på.

Nu har jag varit dålig på attt skriva igen. Det är inte bra. Skrivandet är precis som träningen, ganska kul när man gör det, ibland tycker man t.o.m. det är kul innan man har börjat, men likförbannat så måste man hålla på regelbundet, annars blir det ingenting alls av det (och där har ni även förklaringen till varöfr jag tagit det lugnt med träningen ett halvår eller två : ) )

--

Ärligt talat, mindre än två veckor till nyår? Och ännu sjukare; inte ens en vecka till Jesus 2007;e födelsedag (jag bryr mig inte så mycket om vad forskarna säger, jag kommer ändå alltid räkna allting traditionellt). Och på söndag drar jag till Karlskrona. Och fram tills dess är jag kind of fullbokad. Jag har fan varit det helt mycket på sistone, typ sen jag började jobba. Veckorna går skitsnabbt nu fan. Får se till att göra någonting riktigt tråkigt ett tag, så att tiden lugnar ner sig så man kan ta kontroll över den igen, som när man jobbade på punkt.se. Det var tider det :)

Fan alltså. Fatta vilken underbar människa jag skulle vara om jag hade haft en tidsmaskin. Alltså inte så att jag skulle åka och ändra på mitt beteende i alla situationer o sånt, utan för att jag helt enkelt alltid kommer på dem perfekta julklapparna/födelsedagspresenterna vid fel tid. Hur som helst kom på en helt jävla lyusnade julklapp igår. Men jag kommer inte att hitta det i Sverige. Funderar på att göra en variant själv, men även det skuille kräva en jävla massa tid och sånt, och just det har jag ju inte sådär jättemycket av faktiskt. Men jag ska försöka komma på något sätt, för det är verkligen en helt underbar julklapp (om jag nu får säga vad jag tycker haha)

I övrigt tycker jag fan att det här med julklappar börjar ge lite ångest. Mycket för att det här tramset med att "om jag får en julklapp, men inte ger någon tillbaka till samma person, då är jag än dålig människa" (tankarna inträffar oftast angående vänner faktistk, inom familjen är jag faktiskt relativt säker på vilka jag ska ge haha), vilket är helt absurt. Jesus verkade klara sig helt okej i livet trots att han aldrig gav någonting tillbaka till de tre vise männen. (jag ville skriva "helt jävla absurt", men det kändes inte riktigt rätt att medvetet skriva "jävla" och "Jesus" i samma stycke såhär i juletider)

--

Fan, nu tappade jag lusten att skriva haha.

Lite jobbsaker.

På mitt jobb är det ganska många som handlar på faktura, eftersom det mest är företag som handlar där. Ungefär 80% eller någonting skulle jag kunna gissa på, förmodligen ännu mer.
Det går till så, att de kommer fram till kassan, uppger företagets telefonnummer, varpå vi slår in det i datorn och hittar deras konto, och sen slår in varorna på det kontot.
När företaget öppnar ett konto, så skriver firmatecknaren en fullmaktslista, över vilka personer som får handla på kontot.
Det händer relativt ofta, att folk kommer in och ska handla på ett visst konto, utan att de är med på fullmaktslistan (som vi såklart ser i datorn). Vid sådana situationer ska vi alltid be om "skjuta in" deras legitimation på fakturan, så att vi lätta ska kunna spåra de jävlarna om de försöker lura oss.
Uppger de dock ett namn, så tar vi oftast inte legitimation, åtminstone de inte beter sig på något märkligt sätt eller handlar för väldigt mycket pengar. Så här i skrift kan det verka jävligt korkat, men det finns faktiskt anledningar, visserligen mindre bra, men dock, men som jag inte orkar ta upp nu.
Hur som helst är det ändå jävligt sällan det går snett (vilket är en av anledningarna till att man inte orkar ta leg på alla). Ricke har t.ex. jobbat där typ ett halvår, det har hänt honom max ett par gånger.
Jag har jobbat där knappt en månad, nu har det hänt mig två gånger. Och grejen är att det inte är något speciellt slarv (förutom att jag inte kollat på deras leg) ifrån min sida, utan de har verkligen stått och uppgett falska namn för mig.
Okej, det är lite "skyll dig själv"-varning på det. MEN, nu kommer en viktig sak, ingen, verkligen ingen, kollar leg på alla kunder, speciellt inte om de står med på den fullmaktslistan. Visst, "det händer alla". Men de andra händer det typ sådär max en gång om året ungefär. På något sätt känns det jävligt typiskt mig att det händer mig två gånger på två veckor.

En jävligt märklig sak med det senaste fallet, är att han som fått fakturan ringer och säger typ att det inte är han som handlat det, utan en annan person som har jobbat på hans firma tidigare (han sa hans namn och telefonnummer också).
Är det bara jag som tycker att det är lite märkligt att man kan vara så tvärsäker?

--

En annan händelse jag stör mig lite grann på utspelade sig för nån vecka sen. Ett företag som handlar där ganska mycket, handlade en jävla massa saker den gången också. Och självklart kommer det ju alltid en jävla massa folk när typ mer än hälften av dem andra är på lunch, så det snabbt bildas köer i kassan., vilket leder till att man blir stressad.
Självklart tar alltid alla dessa kunder typ minst 3-4 varor var utan en fungerande streckkod, så man måste typ slå i en jävla katalog och slå in artikelnumret istället, vilket självklart tar ännu mer tid, vilket leder till att det typ blir längre kö, och man blir mer stressad.
Hur som helst så skulle de ha en jävla massa lampsaker, men på en lampjävel slår jag en nolla för mycket, så att det blir artikelnumret till en värmefläkt istället. Varken jag eller kunden märker detta överhuvudtaget (det finns typ sådär en höjd på 5 rutor i det kassaprogrammet vi använder, så det försvinner ändå relativt snabbt ifrån skärmen om man handlar många saker). Självklart märker kunden detta däremot när han får fakturan, och ringer såklart upp och säger att han minsann inte handlat någon värmefläkt och sånt, vilket förvisso är sant. So far, so good. Bara jag som har klantat upp mig, vilket man har rätt att göra ibland, speciellt de första veckorna.
Däremot stör jag fan mig på att den här kunden, som nu ville att allting skulle vara korrekt och jadajadajada, inte nämner att den här lampgrejen, som blev till en värmefläkt, har han däremot inte betalat för på fakturan. Det kan jag fan störa mig på alltså.

--

Nu blir det inte mer träning förrän måndag eller tisdag. Kanske, kanske lite löpning på söndag kväll, men definitivt ingenting tidigare. En hårt slag, så här i början. Får fan inte börja tappa redan, då är det jävligt illa.

--

Jag har helt tappat min fredagsmotivation. I och med att jag jobbar på lördagarna också, så känns fredagar nu mest som en lite festligare vardag. Lördagar är helt klart bättre i mina ögon i nuläget.

Lussevaka.

Var på SFs lussevaka i natt med Tilina, Tilisha och Jonathan. Fick se "Bee Movie", "We owe the night" och "Juno", i just den ordningen faktiskt. Bee Movie var faktiskt aningen bättre än jag trodde, så den är helt klart värd att se. We owe the night (kan ha hetat "own" också) var också bra. Inte jättejättebra, men bra. En riktigt typisk treplussare i aftonbladet ungefär. Juno var...trevlig? Svårt att ge ett riktigt rättvist omdöme när varje blinkning dne sista halvtimmen varade i ungefär fem sekunder. Fast den var ju inte dålig i alla fall.

Riktigt skönt att man slapp typ Arn-möget och den där andra nya fantasyfilmen (den med Nicole Kidman som jag totalt har förträngt namnet på just nu).

Natten som helhet var riktigt bra faktiskt. Mycket möjligt jag gör om det nästa år, omjag är hemma då. Perfekt dessutom när man inte varit på bio på sisådär ett halvår. Nu har jag mättat min biohunger ett par månader till känns det som. Nej okej, jag antar att jag måste se "American gangster" på bio också väl, så det var inte riktigt sant.

--

Idag känns det fan som en söndag, fast utan den där vanliga söndagsångesten


--

Soluppgångar känns sjukt överskattade. Eller det kanske bara är jag som har fått för mig att någon uppskattar dem överhuvudtaget. Romantiska är dem dock inte. Eller jo, lite grann kan det nog vara. Men de är ju inte i närheten av en vacker solnedgång.

--


Andra gången nu jag vara nere på gymmet. Börjar nästan tro att jag ska klara av att börja träna på allvar. Tänk om jag, på fullt allvar, kommer få muskler. Undrar hur det kommer kännas.

--

Kvar på listan denna veckan har jag nu två dagars jobb, samt en "julmiddag" med jobbet (alla riktiga julbord var typ uppbokade, så det fick bli fondue Elysée i Malmö istället, men jag klagar inte, är inte så mycket för julbord faktistk, äter mest bara köttbullar, prinskorvar och pommes).

Detta skrev jag igår (onsdag), men jag pallade inte publicera det då. Så jag gör det idag istället, men det skrevs alltså igår egentligen.

Såhär går det till när jag ska logga in på blogger.
Jag klickar på "logga in".
Jag får upp en sida där det står att jag inte kan logga in, utan måste "enable cookies"och blablabla.
Jag klickar på "bakåt".
Och tádaaa, jag är inne. Utan att skriva in lösenord, användarnman eller någonting. Spökigt.


--


Dagens skönaste sågning återfinner vi på Bredsidas IFK-avdelning. Lite oväntat, jag vet, men likförbannat är den jävligt pricksäkert; http://www.bredsida.se/blog.php?i=8&p=1828


--


Tog tag i mitt liv igår, och begav mig ner till MÅs med Enes (nej, inte "mås" som i "fågel", utan gymmet i Staffanstorp heter så). Känner mig faktiskt lite smånöjd med mig själv, speciellt eftersom jag har fett med träningsvärk idag (återigen så vet jag att det "antagligen" beror på att jag är sjukligt otränad, men ändå, nu ärjag på rätt väg).

Så man beger sig ner till gymmet, tänker att alla kommer kolla helt konstigt på en, eftersom man är klen o blek ungefär. Det tog ungefär 5 minuter innan första grejen fuckade upp sig. Och grejen var att det var ett jävla löparband. Och precis innan hade vi, lite självsäkra ändå, sagt att vi nog inte skulle behöva någon instruktör. Men visst, det var verkligen inte mitt fel, för helt plötsligt slutade bara monitorn att lysa, och displayen försvann, och stoppknappsjäveln slutade fungera...det enda som fortsatte var rullbandet, som ändå gick hyfsat snabbt.
Så Enes fick ju gå och hämta han i receptionen, som vi precis hade berättat för att vi minsann inte behövde någon instruktör... och i den situationen är det verkligen skitsamma om det är mitt fel eller inte, likförbannat känner man sig dum när man står och springer som en jävla tönt och bara "eeh, maskinen har slutat fungera".

Det blev inte alls samma nerv i texten som det var i verkligheten. Fan också. Men nu har jag skrivit den, så nu får det fan stå kvar. På torsdag ska vi ha en instruktörsjävel i alla fall.

--

Dagens sjukaste måste ändå vara att se nomineringarna till "årets manliga artist" i Rockbjörnen.
Danny Suacedo.
Ola Svensson.
Måns Zelmerlöv.
Magnus Uggla.
Lars Winnerbäck.

Okej, jag ska vara ärlig, jag kan inte såhär på helt rak arm komma på några andra artister att nominera (mest för att jag inte kan komma på några andra manliga artister i Sverige), men om Danny och Idola på fullt allvar är två av våra fem bästa manliga artister, kan vi inte bara lägga ner priset isåfall?

--

I natt blir det SFs lussevakagrej med Tilina och några till.

Jag är fan ändå lite imponerad över min filosofiska läggning. "Om jag inte vet vart jag är på väg, hur ska jag då veta hur jag ska ta mig dit?" Det låter brutalt filosofiskt i alla fall, och det är ju huvudsaken.

Satt precis och beklagade mig över hur jävla okreativ jag är, satt och försökte rita en bild i paint som skulle öfrklara hur det var (men den bilden blev åt helvete, så jag sket i det helt och hållet), men så, som en skänk från ovan, så ringde en telefonförsäljare!
Fast sen kom jag på "shit, lide skriva ett blogginlägg om hur jävla påträngande och irriterande telefonförsäljare kan vara...så jävla öppen dörr att sparka in liksom...är Alex Schulman eller?"
Så jag skrev istället lite om varför jag inte skrev om telefonförsäljarna. Bra så :)

--

Ska verkligen försöka fylla på det här inlägget ikväll, men jag klarar det verkligen inte nu. Finns ingenting att berätta det som.

"Filosofiskt" söndagsdravel.

Just nu känner jag mig som någon liten raket uppe i rymden, uppskickad helt på måfå. Ingen vet vart raketen är på väg, bara att den är där liksom.
Och det stör mig så sjukt mycket faktiskt. Om jag inte vet vart jag är på väg, hur ska jag då veta hur jag ska ta mig dit?

--

Riktigt lyckad utgång igår. (jag har fett med skrivkramp, så jag kommer inte skriva om den ikväll, kanske imorron eller så. annars får ni helt enkelt läsa Enes skildring av den på www.seethesun.blogg.se . Det enda han glömmer nämna i sin lilla blogg är incidenten hemma hos Filip efter vi har varit ute, när jag ska försöka sova, och Enes kastar en hårig kattjävel på mig, från typ 3 meters håll. Klorna hade den jäveln ute också)

--

Ska klippa mig imorgon. Lite ångest för det faktiskt. Det har jag alltid när jag går till frisören. För jag vet aldrig hur jag vill ha håret, så det slutar alltid med att det blir precis som vanligt. Men jag vettifan, det ska nog inte bli det imorron. Vi får se, vi får se...

--

Annars måste helgens tveklöst roligaste grej vara att Alex Schulman stör sig på att han Väggö-snubben för att han är en "fejk-kändis". Snacka om att kasta bergskedjor i glashus.

Idoltankar.

Jag tänkte skriva en sarkastisk jävla text om hur rätt det är att svenska folket kommer rösta fram Marie som vinnare ikväll, om hur spännande hon är som artist. Men så hittade jag följande textsnutt i aftonbladets idolblogg;
"Känslor ger röster. Amanda hade massor av känslor på scenen men det kändes inte lika verkligt som Marie."
Nej alltså ni läste rätt. Tomten till skribent har inte skrivit fel. Han menar verkligen det han skriver.
Vi tar det en gång till
"...Känslor ger röster. Amanda hade massor av känslor på scenen men det kändes inte lika verkligt som Marie."

Bara för säkerhets skull kör vi det en gång till
"...men det kändes inte lika verkligt som Marie."

I samma tidning anser 58% av drygt 12 000 människor som röstat att Marie var bäst idag.

Skillnaden mellan Marie och Amanda är att det ofta är låten som gör Marie, medan det ofta är Amanda som gör låten. Ärligt talat alltså, vilken sångerska hade inte kunnat göra "all by myself" bra? (och det är fan likbra att ta ner folk på jorden direkt; nej, hon var inte i närheten av Celine Dions version).

Allvarligt talat, är det någon som tycker att den menlösa vinnarlåten blev bättre med den menlösa tanten än med Amanda? Seriöst alltså?

--

I det klippet där Marie går i typ nian eller något och sjunger, så är hon lik hon blonda tjejen i nollor och nördar som fan.
Och i förra veckan, så var Kishti kusligt lik Grinchen.

--

Det hade i och för sig varit ganska bra om Amanda inte vinner, så hon får göra en egen skiva. Jag kommer lätt ladda hem den.

I Lund med Jossan

Tredje lediga dagen den här veckan idag. Så då passade jag på att luncha (fan nästan vuxenpoäng på det va?) med Jossan i Lund. Dessutom fick jag brutalt mycket uträttat; lagat skor, lämnat in jeans, bokat klipptid och dessutom typ bokat sånt introduktionsmög på gymmet. Känner mig fan riktigt stolt.
Så det blev en riktigt lyckad och trevlig dag. Det blir ofta (alltid) det när man är med Jossan :)

Dessutom är det typ fjärde dagen i rad jag har träningsvärk i bröst, mage och armar idag. Jo, förmodligen bara ett tecken på att jag är sjukligt otränad, men likförbannat känns det bra, eftersom jag vet att jag är på rätt väg nu.

--

Enes skriver allt på engelska i sin blogg. Ganska ambitiöst måste jag säga.

--


Apropå stora barn, så hade min lillebrors farmor (som var lärare tidigare) haft Idol-Andreas som elev i skolan, och sa att han "knappt hade kunnat sitta stilla" då, varpå min lillebror säger "och nu kan han inte röra sig ett steg".

Blev inte riktigt lika roligt i skrift som i tal, men för en åttaåring (nej, Tilina, han är inte fyra år längre :) ) så tyckte jag det var riktigt roligt sagt.

--

Inne i en riktigt okreativ period nu med skrivandet (som om jag någonsin varit kreativ), men det blir bättre. Kanske. Inte fan blir det sämre i alla fall.

Slutet på ledigheten

Andra lediga dagen i rad nu. Eller tredje blir det om vi ska räkna med söndag också, men då hade jag ju varit ledig i vilket fall som helst. Men det är ju fan vad tiden ska gå fort när man är ledig alltså.. Det var verkligen, verkligen, nyss lördag. Och nu är det fan i princip onsdag, vilket innebär att den jobbiga delen av veckan är över. Dessutom är jag ledig på torsdag också, vilket gör att morgondagen kommer kännas som en mini-fredag, eller kanske rent ut av som den lill-lördag studenterna påstår att onsdagar egentligen är. Kanske läge för utgång isåfall?
Fast visstfan. Dels ska jag inte gå ut mer innan nyår (julbord med jobbet undantaget). Och sen har jag inget studentleg heller, vilket innebär att typ sådär alla alternativ ändå går bort.

--

Igårkväll blev det film med Tilina. The recruit hette filmen. Den var faktiskt ganska bra. Precis som alla andra såna agentfilmer blev det en jävla massa vändningar i intrigen på slutet, men vi lyckades förstå det mesta faktiskt, kanske rent ut av förstod vi allting.
Fan, nu fick jag inte med i stycket någonting om Tilina. Så jag får skriva det såhär i efterhand, även om det känns fett påklistrat. Fast det är det inte, det är däröfr jag skriver dessa raderna, för att förklara hur det ligger till. Hursomhelst så är Tilina helt underbar i alla fall :)

--

Nej, det har inte blivit något gymmande denna vecka hittills faktiskt. Jag tänkte faktiskt dra ner idag, jag var typ på väg. Men jag insåg att jag förmodligen inte bara kunde klampa in o börja träna, utan att det förmodligen hade varit bra med någon sorts instruktör som hjälp liksom. Jag kan ju verkligen ingenting om någonting där. Så imorgon ska jag fan ta mig ner o höra med dem om hur jag ska göra, om man ska boka någon instruktör eller något liknande.

--

I den kommande tv-serien om mitt liv, så kommer de senaste månaderna antingen gås igenom i ett roligt montage, eller så kommer det bli en säsongsavslutning ungefär vid studenten, och sen börjar nästa säsong ungefär lite efter nyår antar jag. Nyår och danmarksutflykten kommer isåfall troligen att gås igenom via tillbakablickar.
(Vad jag ville ha sagt med detta var att det inte händer sådär fruktansvärt mycket i mitt liv för tillfället faktiskt)

Riktig härlig shoppingeftermiddag med Aza i Malmö idag. Fick köpt en grå kofta och en svart vindjacka. Extremt onödigt att köpa en vindjacka i December, jag vet, men den var snygg och billig, så vafan liksom. Jag har dock några saker kvar på min ska ha-lista. Det är en rock, en skinnjacka, kanske ett par jeans, halsduk och eventuellt något valfritt festplagg, helst då någon snygg, tjock tröja. Sen har vi ju då en sån zip-hoodie också, en väldigt vardaglig grej alltså. Men det kan jag fixa när som helst känns det som.

Grejen med både rocken och skinnjackan, främst då den senare, är att jag vet exakt hur jag vill att de ska se ut. Och att hitta en skinnjacka som ser ut precis som jag vill, det är en jävla utmaning. Rocken är egentligen inte så jävla noga, men passformen ska fan vara perfekt, och då kostar det ofta lite mer.

--

Jag fick värsta infallet när jag gick till bussen hem ifrån Malmö idag. Jag kom på exakt hur en flickvän ska vara. Inte rent utseendemässigt (det har jävligt mycket att göra med ögonen har jag kommit på), men rent personlighetsmässigt.
Visst, det kan låta obetydligt, men det gör ju det fan så mycket lättare att sålla bort töser nu liksom.

--

Aja, utvecklar det lite mer imorron. Nu är det filmdags hos Tilina! Trevligt, trevligt.

Läste en artikel häromdagen i aftonbladet. Den handlade om en äldre man i Malmö, som alla trodde var luspank, för han samlade tomburkar o sånt på dagarna. Men när han lämnade jordelivet så visade det sig att han var miljonär, och hade skänkt typ alla pengar till välgörande ändamål. (sjukt luddig beskrivning, men jag orkar inte leta upp tidningen, och jag orkar verkligen inte googla någonting på den här datorn). Och sen hade aftonbladet en liten ruta med massa liknande fall. Jävligt inspirerande faktiskt.

-

Seriöst alltså, jag kan fan inte släppa Amandas version av "Halleluja".Såg reprisen idag. Blir man inte berörd där så antar jag att man är typ apatisk eller något. Jag skulle nog, helt seriöst, kunna köpa en skiva med henne.

Sen tycker jag fan faktiskt att Andreas gjorde en riktigt bra version av "Cryin" också. Extrem komik att se juryn efteråt.

--

Jag hatar söndagar. De är så jävla meningslösa liksom. Som tur är brukar jag ju kolla film med Tilina då, så det finns liksom ändå en mening med dem. Men typ som idag, när jag verkligen inte gjort någonting överhuvudtaget, hur jävla kul känns det liksom?
Dessutom har jävla k*k TV4-sportkanalen rättigheterna till nästan alla roliga Serie A-matcher, så de går man miste om också. Fyfan vilket jävla sätt ändå.

--

Inget jobb förrän onsdag nu. Vilket ska bli ganska skönt faktiskt. Inte för att det inte är kul på jobbet alltså (även om jag på någon jävla vänster har lyckats få femtielva papercuts på mina stackars fingrar), men det ska bli skönt ändå av någon anledning.


--

Fan alltså, jag känner verkligen att jag är sugen på att ksriva någonting långt. Jag har det inom mig liksom. Men jag kan inte sätta ord på känslorna liksom. Riktigt frustrerande.

--

Varför beter du dig så jävla underligt?

Felet med den tråkiga tanten.

...och där rök Malmös sista chans att vinna någonting i år. Fast ja, han skulle ju åka ut idag. Hade han dock överraskat och gjort en riktigt bra version av "Conga" så hade det fan kunnat hålla, den tråkiga tantens version av "Maneater" var, helt ärligt, totalt jävla värdelös.

Jag gillar inte att slå in öppna dörrar, så att nämna någonting om Amanda känns lite overkill, det är väl ungefär samma sorts personer som anklagar henne för att sjunga falskt som påstår att Zlatan är en bortskämd diva. Vinner hon inte finalen tappar jag mitt förtroende för typ sådär 2 miljoner svenskar. Visst, den tråkiga tanten är en duktig sångerska, men hon är knappast unik. Det finns relativt många sångerskor runt om i Sverige, Europa, Världen som kan sjunga lika bra, om inte bättre. Amanda däremot...jävlar. Den tråkiga tanten gör bra coverversioner, Amanda gör helt andra versioner av låtarna. Men ja, nu vinner hon ju skiten, så nu ska jag inte tjata mer om det.



Den tråkiga tantens fel är att hon är just tråkig. Och jag tror fan det har en hel del att göra med dialekten alltså, det är en så jävla tråkig dialekt hon har. Och dessutom har hon EXAKT samma rörelseschema i alla sina låtar, oavsett genre. Och hon har ju inte direkt Sveriges bästa karisma heller. Usch nej. Seriöst, ska jag beskriva henne med ett ord är det fan "tantig", och då har hon fan ändå varit med i Big Brother liksom.



Däremot är det jävligt skönt att Amanda är med i Idol. Jag kan, helt seriöst, använda det som ursäkt för att inte festa på fredagar. "Nej men det är Idol ikväll, Amanda gör säkert någon riktigt jävla bra tolkning ikväll också". Det låter lite gay, men fan alltså, det är ju så.
Däremot är den dubbelmoralen jäävligt stor hos de flesta tråkiga-tanten-anhängarna just nu. Samtidigt som de kan sitta framför tvn och bara "ooh, det är sååå roligt för henne, för i början så dissade juryn henne som en BB-idiot, men hon visade allt dem hur fel dem hade! Hon visade dem att man inte alls måste vara en dum blondin bara för man varit emd i Big Brother o haft sex i tv". Bara som ett litet experiment kan man ju fråga samma personer vad de själva tycker om t.ex. Natascha Peyre (som inte hade sex i BB-huset).


Bara jag som tyckte det var lite vääl överdrivet icke-sågande från juryns sida idag mot Andreas? Det här var ju på sitt sätt egentligen värre än när han blev sågad, nu fick han ingen konstruktiv kritik alls typ. Men visst, la folket de Suecia reagerar typ bara om någon blir tydligt sågad. Den här subtila mobbningen är det ingen som ens reagerar över det.

****


Jubb imorron också. Jobbat riktigt mycket nu i tre veckor. 18 av 21 dagar (ja, det är fan ritkigt mkt för att vara jag). Men efter imorgon är det stopp. Bara tre dagar nästa vecka. Då ska jag fan hinna med en massa har jag tänkt. Klippa mig, träffa folk, shoppa, börja träna på riktigt (ska fan köpa gymkort på måndag!)

Imorron blir det lite partande på kvällen i alla fall. Lite lugnare än besöket i danskarnas land visserligen, men dock lite partande.

En serie om mitt liv

För att bli ihågkommen under en väldigt lång period (vi snackar sekel-tals år nu alltså), så måste man på något sätt bli odödlig. Och visst, nu är jag visserligen verkligen inställd på att jag är odödlig och aldrig kommer kunna dö, men å andra sidan så trodde jag verkligen Malmö skulle vinna allsvenskan i år, så jag har ju insett att jag faktistk kan ha fel (även om det sker väldigt sällan), så jag kanske inte ska satsa allt på att bli fysiskt odödlig, utan istället satsa på att bli ihågkommen efter min död.
Och då får jag antingen göra någonting jävligt viktigt för världen, och jag snackar inte typ vinna nobelpriset eller så, utan något mycket större. Jag menar; bara för man vinner nobelpriset betyder det ju inte att man inte blir mer eller mindre bortglömd? Det är ju typ hur många nobelpris som helst som delas ut varje år. Nej, jag snackar om någonting mycket, mycket större, typ Napoleon-aktigt.
Men fuck that, större chans att jag blir odödlig på riktgit isåfall.
Så nu har jag ju ett alternativ kvar; att bli en riktigt stor jävla kändis, typ som Elvis eller något sånt. Och nu tänker ni nog "aja, right, killen har ju sämre självbild än Nani och Cristiano Ronaldo tillsammans". Men jag har ett ess i min rockarm. Tänk er en tv-serie/mastodontfilm om mitt liv, hur jävla kul hade inte det varit? Jag har typ sådär en miljard overkligt händelserika kvällar att ta upp som exempel alltså, verkligen. Jag har fan material till 10 säsongers succé, lätt alltså. Men det är här mitt lilla moment 22 ligger, för att en film om mitt liv ska dr afolk från början, så måste jag vara känd. Och för att bli så känd måste jag typ göra en film om mtit eget liv... om jag inte hookar up med Lindsay Lohan vill säga.
Så vi kan ju säga att min odödlighet hänger på Lindsay Lohan.

Snacka om att jag skulle få prestationsångest om jag träffade henne ute en kväll nu alltså.

--------------

Vi kan ju säga som såhär, helgens utflykt till Köpenhamn hade ju utan tvekan kunnat fylla ett eget en-timmes-avsnitt alltså.

--------------

Nej, jag kommer inte skriva ner någon Köpenhamns-resumé, tyvärr. Ni får helt enkelt se TV-serien som är baserad på mitt liv så småningom.

--------------

Jag ska börja bli riktigt seriös med träning och sånt nu. Från och med idag faktiskt. Om typ en timme ska jag fan ge mig ut och springa. Det kommer vara tungt, det kommer inte gås nabbt, det kommer inte vara kul. Men jag ska ut, så är det fan bara nu alltså.

Jag har fixat jobb-biten, jag ska fixa tränings-biten, så småningom tänkte jag även fixa flickväns-biten, men det är ingen brådska med det. Jag trivs bra som jag har det nu.

--------------

Blev ritkigt mycket Tilina i slutet av förra veckan. Först i torsdags, med film och McDonalds besök, riktigt trevligt. Sen Idol-tittande på fredagen, även det väldigt trevligt. Och som vanligt blev det även en söndags-film hemma hos Tilina, och guess what; det var väldigt trevligt. För er som inte get the point än, så är Tilina riktigt jävla bra.

--------------

På tal om Idol så hoppas jag fan Andreas vinner hela skiten. Riktigt jävla underbart malmöitiskt kaxig, även om han går lite väl långt när han påstår att han rör sig lika bra som de andra. Men helt seriöst, han sjunger jävligt bra, man måste inte kunna dansa för att spela in skivor.

Men okej då, jag kan acceptera om Amanda vinner också. Men fan inte den där tråkiga jävla tanten, då dissar jag fan möget nästa år alltså.

Läsarbrev

Hejsan Cerdic!
Efter att ha läst din gamla blogg (http://www.cerdics-blogg.blogspot.com/), och dina oerhört djupa och intressanta tankar, så blev jag oerhört besviken när jag läste att du la ner möget. Varför gjorde du detta? Anar jag möjligen en liten Alex Schulman-wannabe bakom ditt vackra efternamn?
/MVH (censurerat)

Hejsan (censurerat)
Tack så mycket för berömet, även om du är långt ifrån ensam om dina tankar. Anledningen till att jag började om på en ny adress, var helt enkelt eftersom jag agerade enligt det gamla besserwisser-talesättet "gör om, gör rätt". Det var mycket som var fel där, jag skrev typ aldrig några inlägg, och när jag väl skrev så blev det mest en massa ordbajseri om saker som hade en väldigt subtil koppling till mig själv.
Tyvärr sammanföll detta med låtsas-kändisen Alex "jag-sparkar-bara-in-öppna-dörrar-såsom-att-skånskan-är-grötig-och-att-PatrikEkwall-är-fåfäng-men-folk-tycker-ändå-jag-är-så-jävla-häftig"* Schulmans "chocknedläggning" av sin blogg. Därför kände mig tvungen att starta upp igen, annars kanske folk skulle få för sig att jag diggade den där låtsas-kändisen. Det finns bara en sak man kan respektera honom för, det är att han är gjort ÄNNU mindre än Paris Hilton för att bli känd (jag menar, t.o.m. Idola gör ju någonting, även om det går sisådär). Sen är han kanske en sån som bara verkar dum i huvet, men egentligen är jävligt begåvad och inser att dumheten gör honom "folklig", men det tvivlar jag starkt på.
Hoppas jag på något obskyrt sätt svarat på dina frågor nu (censurerat).

Med Vänliga Hälsningar / Cerdic

Ny adress, same shit

Back on track så att säga. Har faktiskt försökt börja skriva ett par gånger tidigare, men det har gått åt helvete; jag har alltid fastnat vid det där steget när man ska välja namn åt sin bloggjävel. Snacka om prestationsångest alltså. Men jag besegrade ångesten till slut, och valde ett jävla skitnamn. Fast ska jag vara ärlig är jag ändå relativt nöjd med mitt val.


--------------

Då kommer vi till nästa prestationsångestframkallande (oj, vilket ord!), nämligen själva skrivandet. För tillfället har jag ingenting spännande att skriva. Bättre ta det säkra före det osäkra (i rättsfall hade detta kallats "post Oden-i-danmark-principen"), så jag skriver ingenting alls om min vardag faktiskt.

--------------

Jag måste fan börja träna nu alltså, på riktigt. Nästa vecka, då jävlar (helt allvarligt alltså). Redan imorron ska jag börja ta mig ut och springa, och sen ska jag fan investera i ett gymkort. Jag ska vara så överlägsen fysiskt, att det inte spelar någon roll om jag så skulle ha en bollbehandling som Petter Hansson, jag ska spela a-lagsfotboll nästa år i vilket fall som helst. Det är jävligt viktigt nästa år faktiskt.