söndag 27 juli 2008

Jag hatar söndagar. Verkligen avskyr dessa jävla dagarna. Egentligen är nästan måndagar de bästa dagarna, för åd är det en hel vecka till nästa söndag.
Ofta kan man lyckas förtränga denna ångest med hjälp av en hederlig Tilina-filmkväll. Men inte idag inte, så nu hindrar inget min ångest.

--

Om jag skulle sätta mig ner och kul att mitt "e" har lossnat. Nu fick jag in det igen. Men det sitter lite löst. Får fixa det sen. Nu ska jag ut och ventilera min ångest med Andy.

--

Fyfan vad patetiskt vissa saker är. Fyfan vad patetisk JAG är ibland. Så nu ändrar vi på det, nu ändrar jag på det.

tisdag 22 juli 2008

Jag förstår att ni är nyfikna på vad som hände med min pall igår...

Jo, jag fick ett nummer av vårt kära huvudkontor till vår "kontakterson" på posten. "Fan vad härligt" tänkte jag, "nu kanske jag slipper bli runtkopplad 34 gånger"

Men tji fick jag, för vår kontaktperson var tydligen på semester. Men jag var ändå ganska lugn, nu visste jag nämligen hur jag skulle agera; jag skulle ringa posten, bli kopplad till kundservice, och sedan be att få bli kopplad till huvudväxeln, som skulle kunna koppla mig till vår kontaktpersons ersättare.



"Hejsan. Jag sökte XXX, men hon är ju tyvärr på semester, så jag undrar om jag kan få bli kopplad till hennes ersättare..."
"Ja, vänta lite...(tystnad 9-10 sekunder) Jag ser här att hon är på semester (Jaså AFAN?!?! Var det inte exakt det jag berättade för henne nyss?) Men jag kan koppla dig till hennes ersättare, Bengt XXX"



Därefter blir jag då kopplad till denna Bengt. Jag berättar direkt att jag vill göra en reklamation på en pall som är försvunnen. "Jaså du...jag hade gärna hjälpt dig..men jag är på semester för tillfället"



Jaaa, back to route 1 igen! (Till Bengts försvar ska dock säga att han gjorde vad han kunde för att hjälpa mig. Bl.a. så sa han vart jag skulle ringa, nämligen till Poståkeriet i Malmö.)



Sen var det koppleri all over again ungefär. Men till slut blir jag kopplad till någon snubbe i Örebro (ja, för tydligen är det så att när vi i Malmö ska göra en reklamation på en pall som skulle skickas till Hjo, via Jönköping och Skövde, så ska vi gå via Örebro), som hette Per XXX. Det hela verkar ju lösa sig, när han säger att han ska faxa ner reklamationslappar som jag ska fylla i och skicka tillbaka.

"Ja, du behöver bara fylla i det som står där... vad som finns på pallen, vem den ska till, var den står - så vi kan åka och kolla på den..."

"Var den står?! Det är ju det som är problemet...den är puts väck!"



Men ja, jag fyllde ändå i reklamationslapparna och faxade tillbaka dem. En rolig notis, är att det står följande på framsidan till "Reklamationshäftet" (det är två sidor, inklusive försidan hahah) "PS. Fyll i uppgifterna i häftet".

Snacka om att vara övertydliga... men samtidigt, är det den nivån man behöver snacka med varandra på Posten, så tacka fan för att man bara blir runtkopplad.





Jag orkar fan inte skriva så detaljerat. Jag är trött som fan och inte på skrivhumör.

--

Nej, jag orkar inte ens kommentera Malmö. Jag tycker hela styrelsen bör ställa sina platser till förfogande (eller vad fan man säger?). De bör helt enkelt avgå i alla fall. På 4 år har vi gått från Sveriges ledande förening, till någon jävla Halmstad-variant, fast med mer pengar. Men pengarna används ändå inte, så det spelar ingen roll.



Men det är ganska lugnt. I år sitter Roland Nilsson säkert, eftersom det ska byggas inför framtiden, så de tspelar ingen roll att vi kommer på en nionde eller åttonde plats.

Nästa år kommer gå aaaningen bättre, kanske kommer vi på en sjätte, femte plats, kanske, kanske kan vi även aspirera på den, numera, åtråvärda fjärdeplatsen. Dessutom kommer Madsen och Borg säkert försvara det med att "det är en ny arena, det kan vara lite ovant att spela där. Gamla Stadion var ändå var hemmaplan i måånga år". Så då är det klart Roland Nilsson får sitta kvar.

Året efter det kommer förmodligen även det gå åt helvete, för då har alla spelare som visat någon som helst klass de senaste två åren blivit uppköpta av holländska eller danska klubbar, och ersatts av Babis-typer och möjligen ett par föråldrade hemvändare.

Men då fyrar säkerligen Madsen av en brutal lögn, som han lyckas lura i majoriteten av de viljelösa supportrarna, som numera är nöjda om vi gör mål mot Helsingborg en gång om året, att vi är Sveriges fattigaste förening, och att alla pengarna gick åt till Stadionbygget, och att vi helt enkelt inte har råd att avlöna både Roland Nilsson och Hans Gren, och ÄVEN en ny tränare. Så de får helt enkelt bara "träna av" sitt sista år också. På årsmötet efter säsongen kommer dock Madsen och Borg sitta och skylla de senaste 4 årens fiasko på att Roland Nilsson och Hans Gren pratade Göteborgska blandat med nordskånska, och därför inte kunde göra sig förstådda i Malmö. Möjligen kommer även en del skyllas på att Tobias Grahn någon gång under 2004 kallade sina medspelare för "jävla invalider" på en träning.
Men nu ska det satsas långsiktigt, allt det gamla är glömt, och Sören Cratz presenteras som ny tränare (kan byta ut Sören Cratz mot valfri annan tränare som figurerat i minst 4 olika allsvenska klubbar tidigare), och självklart sväljer majoriteten av supportrarna detta, precis som de svalt allting inför detta året, och har svalt allting de senaste åren.

Grattis Malmö - Vi har blivit som Bajen, fast mer pengar och mindre knark (egentligen är det bara förlorarkulturen och "äsch, vi hade i alla fall roligt"-attityden som är densamma som pundarlaget från "Söder" i Ståkkhålm)

fredag 18 juli 2008

Koppleri-härva på Posten!

"Riktigt jävla jobbig dag på jobb idag. Inte på så sätt att det var överdrivet stressigt och mycket att göra, även om det var en hel del att göra, utan mest för att jag var tvungen att sitta i telefon med tvåtusaneio-hundra-sextio-fyra olika människor, vars enda gemensamma nämnare var att alla jävlar jobbade någonstans på Posten.

Igår ringde nämligen någon kund, som hade beställt färg för sisådär 10 000 kronor, vilket är ganska mycket pengar, även om det är lätt att bli pengablind när man jobbar på Swedol. För två veckor sen fick han beskedet att vi skulle skicka iväg hans färg, men han hade fortfarande inte fått den. Så han ringde som sagt igår och frågade varfan de blev av, varpå vi lovade att ringa upp honom. Någonting som glömdes bort (jobbiga saker har man en tendens att skjuta upp, och sen förhoppnings glömma bort det, eller så ska det lösa sig av sig självt), varpå kunden hade ringt vår vice VD idag och klagat, som i sin tur hade ringt ner till oss och inte var så jävla glad kan vi väl säga.
Så jag och Holle började leta efter försändelsen, och skickliga som vi är lyckades vi hitta kollinumret och allt sånt mög. Gick in på Postens hemsida och skulle spåra kollit, men vi kom inte längre än att Posten hade hämtat upp det, sen var det slut i rutan.
Jag ringde ett av de 4-5 nummerna jag hittade på Postens hemsida och frågade vart vår pall blev av. Först blev jag vidarekopplad, så fick jag prata med någon tös, som letade lite, men inte kunde lösa det, och sa att hon skulle koppla mig vidare. "Jaha" tänkte jag, "fan vad det kopplas vidare..." Men detta var inte slutet, det var inte ens början på slutet...detta var, kort och gott; början. När det sedan varit tyst i luren tio minuter fick jag nog, la på luren och ringde upp samma nummer som jag ringt första gången, blev vidarekopplad till samma ställe igen, och drog samma historia en gång till. Tjejen jag pratade med sa att hon kände igen det, gick o frågade sin kollega (hon som jag pratade med tidigare) vad som hände, och sa att hennes kollega skulle ringa upp mig så fort det var löst.

10 minuter senare ringer hon upp mig, och förklarar att hon inte har lyckats lösa det, och att det lutar åt att vi får göra en reklamation. "Jaha", säger jag, "vad innebär det för mig?" (jag har aldrig någonsin gjort det tidigare nämligen). Som svar fick jag "Ja, du får ringa ditt huvudkontor, som får ringa Posten i Örebro, eftersom det är deras åkeri, och göra en reklamation". Klyddigt värre tyckte jag, och frågade varför två företag i Örebro skulle diskutera huruvida en pall ifrån Malmö kommit fram till Skövde (dit den förlorade pallen egentligen skulle skickas) eller ej, men tydligen vart det så. Det enda andra jag kunde göra, så tösen, var att kunden ringde posten i Skövde och frågade om den stod där.

Så jag ringde upp kunden, men fick samtidigt lite dålig magkänsla. "Ska kunden verkligen behöva göra merarbete för att posten fuckat upp sig?" Men som "tur" var, så svarade inte kunden, så då slapp jag det problemet.
Därefter ringde jag 118 100 och frågade efter numret till Postterminalen i Skövde. Som svar fick jag att posten bara hade ett nummer (jovisst, gå in på deras jävla hemsida så får du i alla fall 4-5 olika nummer att ringa), så hon kopplade mig till det numret. Som visade sig vara samma jävla nummer som jag ringt tidigare. Denna gången fick jag prata med en tjej som bröt på finlandssvenska. Inget ont om finlandssvenskar, men fyjävelen vad jag hatar den dialekten på otrevliga människor, på något sätt så förvärrar det hela situationen. Jag började tröttna nu, och förklarade enkelt och snabbt att jag ville ha numret till posten i Skövde. "Det går inte att ringa till Skövde" fick jag som svar. "Men vadå? Det måste ju för fan gå att ringa till någon i Skövde..?" Men nej, det gick tydligen inte, och i princip utan att jag hann säga ett ljud, så kopplade hon mig till samma jävla ställe som jag blivit kopplad när jag ringt tidigare. Nu fick jag däremot prata med en annan kille, som verkade vara lite mer kunnig. På bara ett par minuter så lyckades han få fram att pallen förmodligen stod i Skövde. Snaran börjas dra åt, tänkte jag, det pekar alltså mot Skövde.

Frågade även denna kille om jag inte kunde få numret till Skövde, men det gick tydligen inte, för att det var riktnummerstyrt. D.v.s. ringer man från Malmö, så blir man kopplad till Malmöterminalen osv. Äntligen en vettig förklaring, tänkte jag, även om systemet verkar oerhört korkat. Men jag frågade vad som hände om någon skulle säga att det låg en bomb på Postterminalen i Skövde, skulle det inte gå och kontakta dem då eller? Men jo, det skulle tydligen visst det gå, men han kunde inte koppla mig där, så han kopplade mig till någon annan, som jag då trodde skulle ha förmågan att koppla mig till detta magiska ställe vi kallar Skövde, men den tanken tyckte jag mer och mer lutade åt att vara någon sorts utopi.
Istället blev jag kopplad till någon otrevlig jävla tönt, som inte alls ville förstå hur jag menade. "Jo, vi kan koppla dig, men då måste du först göra en reklamation..."
"Jaha ja" sa jag, "men det måste ju för tusan finnas någon människa i Skövde som DU kan ringa, som kan kolla upp om min pall står där väl?"
Jodå, de hade tydligen folk som kollade upp det regelbundet. Men det skulle ta minst en vecka innan jag kunde räkna med något svar. Jag försökte förklara att jag hade en kund som väntade på varor för ungefär 10 000 kronor, och det var ganska stora summor pengar, men jag fick ungefär noll respons.
Skitsamma tänkte jag, jag gör väl den jävla reklamationen då (som jag förövrigt helt huxflux kunde göra själv, och inte alls behöva ringa huvudkontoret..)
Varpå jag blev kopplad till en annan kille (Notera gärna, att jag fick uppge det satans jävla kollinumret VARJE gång jag blev kopplad till en ny person...). Jag sa som det var, att jag blivit runtkopplad en sjuhelvetes massa gånger, och att det tydligen var helt omöjitg att få tag på någon i Skövde (även om jag under den gångna timmen pratat med allt från skåningar, till 08or och norrlänningar på Posten. Men Skövdefolk, nej det var tydligen helt jävla omöjligt)
Han såg humorn i det hela, och gav ett medlidande skratt. Direkt placerade jag honom i facket "trevliga Posten-killar" (där det hittills satt två stycken, han killen som kommer med gods varannan dag, samt han andra jag snackade med tidigt i den här kopplings-kedjan). Han var verkligen medlidande, och sågade sina kollegor ganska rejält när jag sa att jag blivit kopplad till honom för att göra en reklamation, och han höll med om att det lät helt jävla ohållbart att jag inte skulle kunna få tala med någon i Skövde, bara för att jag ringde från Malmöregionen. Han höll t.o.m. med om mitt lilla bombscenarium. Men inte heller han kunde hjälpa mig (jag misstänker starkt att jag blivit kopplad neråt i kedjan, toppen var nog killen innan, som var så jävla otrevlig...) "Men jag kan koppla dig till huvudväxeln om du vill..."
"VAFAN! FINNS DET EN JÄVLA HUVUDVÄXEL?! Varför har jag inte fått prata med dem tidigare?!?!" utbrast jag spontant. Självklart kunde inte den här killen svara på det, vilket jag inte hade förväntat mig heller. Det var bara en spontan reaktion. Ungefär som när jag drog min penna rakt in i väggen i ren frustration. Då hade det gått ungefär 20 minuter. Nu hade det nog gått ytterliggare 45 minuter.
Hur som helst blev jag kopplad till huvudväxeln, och därefter slutligen kopplad till något som måste vara något av Postens motsvarighet till Nangijala (som jag förövrigt alltid trott hetat Nangijalia, men så fel hade jag. Fast det ligger faktiskt bättre i munnen...Nangijalia...) nämligen Postterminalen i Skövde. Och det satt fan folk där! Även om hur många som helst hade förnekat att det gick att ringa dit. Kunnig personal det sitter i deras telefoner, riktigt kunnig personal!

Hur som helst, tydligen var palljäveln inte i Skövde heller. Sen började då den här postsnubben i Skövde ringa runt lite överallt, ringde Jönköping o frågade om den var där (tydligen går posten till Skövde via Jönköping från Malmö), men de kunde inte hitta den där heller. Och han kunde inte hitta den i Malmö (noterbart här är hur jävla fritt han kunde ringa runt mellan terminalerna, medans jag fick bi omkopplad sjuttiotre gånger för att komma till Skövde). Mitt logiska sinne tycker ju att den tveklöst borde vara kvar i Malmö om den inte är stulen, eftersom den senaste registreringen är att den har kommit in till Malmö. Men tydligen så reggar man inte pallarna när de lämnar terminalerna, vilket ibland, som i detta fallet, leder till att det kan stå varfan som helst, eftersom den kan ha tappat lapparna på väg till Jönköping, om den inte är stulen.


1) Nästan varje jävla gång jag har tänkt skriva "Skövde" (FAN, även denna gången nu precis!) så blir det "Växjö". Men erkänn att namnen påminner om varandra...lite i alla fall..

Aja, skriver mer sen. Nu ska jag hem till Kasper och festa loss lite!

onsdag 16 juli 2008

Det är för jävla märkligt med hur många krönikörer och andra låtsas-tyckare ska tycka till om Båstadveckan. Trots att jag aldrig läser krönikor och aldrig bryr mig om vad radiopratare säger, så har jag hört och läst minst 3 stycken låtsas-tyckare som är kritiska till Båstadveckan.

Dels stör de sig på de riktiga bratsen som är där. De som sitter på uteserveringar och nattklubbarna och beställer in skumpa för 10 000 kronor flaskan och går runt i dyra märkesskjortor. Den enda vettiga invändningen mot detta har faktiskt han jävla Schulman skrivit, när han skrev något om att alla hade skjorta, och korta, tighta, röda shorts, och undrade varför det var så. Och den poängen kan jag köpa, det ser onekligen lite lustigt ut. Däremot tycker jag folk ska ge fullständigt fan i vad andra folk gör för sina pengar. Har Carl af Östermalm, 19 år ärvt 20 miljoner av sina rika släkting, så får han väl göra vadfan han vill med sina pengar? Visst, skjuter han en champagnekork i ögat på dig ger jag dig rätt att tycka till, men fan inte annars. Kanske ska vi bli sura på folk som går till frisören för ofta också? Eller folk som köper böcker istället för att låna dem på bibliotek? För att inte tala om att vi isåfall borde låta hänga alla rökare, för det påverkar ju, till skillnad från Carl af Östermalms beteende, oss i omgivningen. Men nej, sånt ger vi fan i. Däremot ska vi tycka illa om stackars Carl, som bara vill ha kul.


Sen har vi då den andra kategorin offer, de som jobbar hårt i ett antal månader, för att sedan bränna riktigt mycket pengar under t.ex. Båstadveckan. Här har jag också extremt jävla svårt att förstå mig på varför detta skulle vara ett störande moment? Kalle från Lund kanske inte är så jävla rik egentligen, men gillar han känslan av att inte behöva bry sig om pengar överhuvudtaget, om än bara för en vecka, så låt för fan stackars Kalle njuta av känslan, utan att tvinga på honom någon sorts jävla skuldkänslor.

Jag tror att hela grejen med att folk stör sig på bratsen och låtsas-bratsen grundar sig på en rejäl portion avundsjuka och en ännu större portion jantelag... "Vem fan är du att tro att du är rik, bara för att du har 20 miljoner på banken?" ungefär.

Det är inte brats som är överlägsna och otrevliga i sin attityd, det är ståkkhålmarna som lider av detta (ofta byggt på en rejäl dos mindervärdeskomplex). Så det brats som är otrevliga och överlägsna är det vanligtvis inte för att de har pengar, utan helt enkelt för att de bor i Den Kungliga Hufvudstaden.
Det finns fler ståkkhålmare-som-inte-är-brats som är överlägsna, än det finns icke-ståkkhålmare-men-ändå-brats som är otrevliga, if you get my point.

--

Fan, efter helgen har jag haft en heeel del sömn att ta igen. Men tar jag igen den? Nej, istället jobbar jag 7-5 varje dag, plus lite till. Tacka fan för att jag inte kommer ut och träna, jag är ju helt död när jag kommer hem (Jag är faktiskt helt död hela dagen, bortsett från mellan klockan 2 och 3 ungefär, då kan jag få lite gjort). Usch och fy.

Och i helgen blir det säkerligen ingen sömn att ta igen heller...

--

Såg en riktgit jävla bra film med Tilina och Tina i söndags. Riktigt jävla bra var den, tyvärr vet jag inte vad den hette haha. Men det är en nyhet, och den står på hyllan under fönstret på Nöjes. Längst upp till vänster på den hyllan. Med Kevin Bacon (fan vad roligt efternamn btw, lite som att heta "Markus Köttbulle") Bra var den i alla fall.

På tal om nöjes, så blev jag fan helt bestört över hur jävla bittra folk kan vara. Vi kommer in där på söndag, typ lite innan 8 på kvällen. Så har tydligen en propp gått, så varken fläkten i taket, datorn eller andra tekniska finesser därinne fungerar. Såvitt jag förstår, så kan det helt omöjligt vara Tinas (hon som jobbade i affären, Åses syster) fel. Men nej, jag hade tydligen fel enligt många av de som stod i den enooormt långa kön, för jävlar vad folk gnällde.
"Löser inte det här sig inom 5 minuter så går jag fan", "Vadå, kan jag inte köpa det här lösgodiset utan att väga det?", och min personliga favorit (vid upprepade tillfällen) "Det är så jävla varmt här inne!" . Ja, för det måste ju vara så jävla jobbigt att gå de där två meterna bakåt, så man står utanför dörren, i skuggan istället... en annan kandidat till segerplatsen är gubben, som 5 sekunder efter Tina har sagt att chefen är på väg och är där inom kort, klagar på att han inte får någon information om vad som händer...

Till saken hör ett par saker
1) Tina har jobbat där typ...4-5 veckor? Och byta proppar hit och dit tror jag inte många av de suckande och klagande bittra människorna hade kunnat göra själva, och jag tvivlar starkt på att det ingår i dina arbetsuppgifter när du står i en videobutik.
2) När chefen, som hon ringde efter (vilket var det enda rimliga hon kunde göra, således blir det ju ännu sjukare att skylla på henne), utbrister en bitter kvinna "äntligen någon som kan något". Vad gör chefen då? Ingenting, han är ju ingen magiker precis, och en elektriker hade redan innan chefen kommit börjat klydda med propparna.

Men jag förstår fan inte hur folk kan vara så jävla bittra. De hade uppenbarligen inget vettigare att göra på sin söndagkväll än att åka ner och hyra en film, varför blir man då så jävla bitter när man får vänta i max 10 minuter? Bittra jävla människor...

tisdag 15 juli 2008

Helgen var... perfekt typ. Fyfan vad roligt jag hade. Utan tvekan den sjukaste helgen på jääävligt länge. Kommer kanske komma med en lång berättelse senare ikväll, men det känns lite tveksamt.

Fast ja, det är ju inte varje kväll man hänger i VIP-rummet på Madison (ja, jag var tvungen att nämna det faktiskt!)

Kommer kanske en längre utläggning senare i veckan, vi får se.




Sommarens roligaste sms-konversation (något förkortad, men dock)



Bakgrund: När jag kollar igenom min mobil på söndagen ser jag att jag har ett nytt nummer där som jag inte känner igen. "Bea gbg" heter kontakten. "Äsch vafan, jag skickar iväg ett SMS och ser vem fan det är". Samtidigt vill man ju inte avslöja att man inte vet vem fan hon är, så jag börjar med att skicka iväg ett neutralt SMS.



"Tjena. Du överlevde natten?

"Haha jadå det gick väl,frågan är om du gjorde det?"

"Haha jodå. Hade du kul?"

"(blablabla)
"Det var så tydligt alltså? :)"

"Haha ja det kan man säga,fast fan va rolig du var haha.

"Hahaha låter bra. Händer i veckan då?"

"Hm, svårt att tro men okej. Jag är påväg till vårat hus på österlen (blablabla...) för din del då?"

"Afan, låter nice. Jadu, får väl ägna ett par dagar åt återhämtning, och sen är det ju tid att börja planera nästa helg, och sen får jag väl klämma in lite jobbande däremellan"

"Haha okej. Vart jobbar du då?"

"Jag är cirkusdirektör :)"

"Haha det var som fan! Coolt. Vad heter cirkusen då?"
"Nej jag är ingen cirkusdirektör. Då måste man ju vara runt 50 år, kortväxt, lite småtjock, ha en rolig liten mustach och gärna en hög hatt och piska :) fast det hade varit ett jävligt roligt jobb :)"

"Haha ja sant! Vad jobbar du med egentligen nu då?"

"jobbar och jobbar...det blir ju en del tomburksamlande och driva runt"

"Haha jasså på det viset! Förresten, vad heter du mer än al Quaida? Haha"

(JÄVLA HELVETE! Det blev fan inte roligt när jag skrev det! Skit också! Men det var fan roligt när jag fick det SMSet. Det var i alla fall jävligt oväntat!)

--

Fan, jag orkar inte skriva mer. Aja, skitsamma. Det får vara bra så.

torsdag 10 juli 2008

Bara lite korta funderingar nu.

Nu ösregnar det ute. Jag tror det har gjort det några kvällar och nätter nu denna veckan. Det bådar inte så jävla gott inför helgen fakitskt. Det kan hemskt gärna regna på dagen, det bryr jag mig inte ett schmack om, men mellan 11 på kvällen och 6 på morgonen ska det fan vara uppehåll. Punkt jävla slut!


Jag är riktig tjävla laddad inför helgen. Fyfan vad kul jag ska ha. Det ska jag bara helt enkelt!

Det som händer i Båstad, stannar i Båstad.

Fan vad gutt med helg! Okej, en dag kvar. Men veckan har gått jävligt snabbt. Snart är det fan Augusti. Jävlar vad tiden går snabbt.

Nej, jag har verklgein ingenting vettigt att skriva här. Återkommer efter helgen! Då får vi se hur jävla kul Båstad egentligen var!

onsdag 9 juli 2008

Nu kanske ni undrar vad som har hänt i mitt liv den senaste veckan. Men då ska jag berätta för er, att det vet ni redan om ni följer min blogg regelbundet!
"Vad fan dillar killen om? Är han från Helsingborg eller?" tänker ni säkert nu, "Han har inte skrivit någonting den senaste veckan!" Vissa av er kanske till och med blir lite sura just nu, vad vet jag (Blir ni det bör ni nog dock söka hjälp eller något, för annars kan det bli lite farligt i längden. Speciellt för er omgivning)

Men då ska jag be att få tala om; anledningen till att jag inte har skrivit någonting, är helt enkelt så logisk som den kan bli; det har inte hänt någonting! Inte ett endast, jävla smack har hänt den senaste veckan!

Kan låta tråkigt, men så är det.

--

Jag är jävligt laddad inför Båstad. Ingenting, ingenting, ska hindra mig från att ha jävligt kul i helgen.

Det löser sig, det gör det alltid.

--

Godnatt

tisdag 1 juli 2008

Fan. Ännu en dag där ingenting har hänt, så då kan jag ju inte heller skriva om någonting.

Har köpt GTA nu. Men det är jävligt svårt att säga någontign om det än, hittills har jag bara hunnit med själva inledningen ungefär. Men ge det några timmar till, så ska det nog fan bli riktigt bra. Det har potential. Fast jag är rädd att det kommer vara för stort.
Ta t.ex. San Andreas. Det är ett exempel på när ett spel är för stort. Eller kanske bara jag som har för lite tålamod. Aja, skitsamma, ni get the point ändå.

--

Herrejävlar. Det är fan nästa vecka det är Båstadveckan. Snacka om att den kom oväntat. Aja, jag tar mig dit nästa helg i alla fall. Vart jag ska sova, ha mina grejer och allt sånt där jävla tjafs är oerhört svårt för mig att veta just nu haha. Men det löser sig, det gör det alltid.

--

Det var alles för denna gång. Nu ska jag nog ut o springa. En liten tur visserligen, men dock en tur.